8,2 Upplysningen

Religion

Upplysningen var mer än ett par idéer; det var en ny mentalitet och nytt sätt att tänka. Det påverkade en stor del av samhälled under perioden. De som var mer påverkade var den intellektuella klassen, borgarklass, några ädel och kungen.
De som formerade strömmen var de som ville följa ljusen av rationaliteten. De skrev och agera för att göra sin del för intellektualitetens framsteg – moral och samhällelig. De kritiserade alla form av autoritärt absolutismen – liksom politiskt, religiöst eller moraliskt.

Bland franske filosoferna var Denis Diderot utmärkande. Diderot studerade med jesuiterna och hade även en lite religiösa karriär. Han, tillsammans med filosofen och matematiken Hean le Rond d´Alembert sorterade och översätt Encyklopedin av den engelske Epharaim Chambers, ateist och materialist. Encyklopedin publicerade i 28 olika böcker som samlades ihop nästan alla kunskap som man hade. Böckerna visade nya revolutionera idér inom filosofi och vetenskap. De var emot religiositet.

Upplysnings uppfattning om religiositeten var inte så vänliga. Det intellektuella strömmen var väldigt emot den katolska kyrkan och ville även att kyrkan inte skulle finnas längre. (Écrasez l`infâme) De ville uppta en naturlig religion. Man ska tro på gud, på själen och själens evighet. Tro som man ha är det ju viktigt inom samhällets moral och fungering. Enligt Volteire ateismen och hedonismen är det ideella för samhället. Claude Adrien Schweitzer (1715 – 1771) skrev boken De l´Esprit (1758) skydde materialismen och hedonismen

Materialismen är den filosofisk tänkande som säger att världen innehåller endast materia och existerar oberoende av oss människor och vår betraktelse av den. Om världen innehåller bara materia, vars finns Gud och alla religiösa saker då? Materialismens idéerna var helt emot kyrkan.

Under upplysningen insåg filosoferna att människan har en religiös natur. Man känner att man behöver tro på någonting. Men att bli fanatisk är inte alls rätt. Voltaire var inte emot en bestämd religion, han var emot intoleransen. Man var rationellt under upplysning och det var emot kyrkans vilja. Om man tänka ska man inte göra som kyrkan ville. Att tänka representera ett stor fara till deras makt.