Förlorad själ
Månen är ditt vittne
I den här natten som
Blodet rinner fort
Ut från din åder
Mörkret i natten
Likna färgen i ditt kalla hjärta
Hjärtat som saktar ner
Och undrar om den har varit älskad
i natten ,i den mörka natten
Du bleknar
Marken blir röd
Och månen lyser som vanligt
Så tyst och lugnt
Samtidigt som du dör
Månens mystik
så likgiltig
Är vackert på något sätt
Du ångrar dig
Döden skrämmer dig
Du vill bli räddad
Och hoppas att någon ska komma
Kommer hon?
Huvudet väger mycket
Tyngd av dina synder
Och du undrar
Varför?
Natten dör varje soluppgång
Liksom du gör nu
Men natten lever igen
Varje gång solen går ned
Men inte du
Och du blir avundsjuk
Själ
Desperata själ
Sekunderna väntar inte på dig
Månen lyser vackert och
Blodet rinner fort
Ska någon komma?
Det enda du kan göra nu
Är att undra
Varför?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar